Varför ? Ja det är en fråga många ställer sig idag...nu har det hänt igen....ännu en dödolycka ute på våra vägar. En kompis till mina barn dog i torsdags natt. En tragisk bilolycka. 4 ungdomar i en bil med lite för hög hastighet, en 21-årig kille dog en skadades allvarligt.

Ett helt samhälle i sorg. Så onödigt..så dumt..

De hade fått sladd och voltat med bilen, pojken som dog flög ut ur bilens bakruta, över vägen och fastnade mellan viltstängslet och stolpen. En pojke ligger på sjukhus med punkterad lunga och brutna revben. De andra två klarade sig fysiskt. Men hur mår de psykiskt?

Och hur mår de andra som kom strax efter?.De ungdomar som hjälpte till? De kompisar som nyss hade skrattat, hade busat på stan, hade ätit på Donken? Hur mår de idag? Jag ser på min dotter, hör hur hon berättar vad som hände. Hon var tack och lov inte med i någon av bilarna...men hon kunde ha varit.
Pojken som dog har varit så många gånger hemma hos oss, man har sett honom på byn, kört i sin bil, skrattat, varit glad , levt.

Usch...det gör så ont. Jag lider med föräldrarna. Olyckan lade en sordi över midsommarfirandet. Tror inte det var någon av ortens ungdomar som överhuvudtaget festade något på midsommaraftonen. Många av dem åkte till olycksplatsen på kvällen och höll en tyst minut. De har fortsatt idag...åkt dit igen för att minnas, för att sörja, för att stötta varandra.

Det enda fina med den här tragiska olyckan är att se ungdomarna stötta varandra. hur de finns där för varandra. Håller om varandra nu när sorgen tynger dem.

Jag hoppas de alla får sig en tankeställare nu, att de tänker till en extra gång när de sätter sig i bilen. Att de använder bältet, att de håller hastigheten.

Vila i frid Dennis.

   

Jag har designat en egen klänning hos Nelly....gå gärna in och rösta eller gå in och designa din egen klänning och få en chans att vinna en resa till varmare breddgrader....gå in HÄR:...TÄVLING...

Nu har jag legat här i fyra och en halv dag...håller på att få nippran helt enkelt.

avskyr att vara sjuk..har ingen som helst energi, fryser och svettas om vartannat. Blir ju inte bättre av att jag oroar mig för jobbet. Har ju tyvärr råkat ut för den ena förkylningen efter den andra hela våren. Och jag har ju bara provanställning.

Och att döma av min personalledares ton i luren i måndags när jag ringde henne och talade om att jag skulle gå hem eftersom jag var sjuk gör mig ännu mer orolig.

Jag trivs ju...vill ju jobba kvar..behöver jobbet..jobbet i sig är väl kanske inte något guldjobb, men mina arbetskamrater är de allra bästa. Vill inte vara utan dem. Nä jag hoppas det bara är inbillning från min sida.


Kära vännen min...

Jag är så orolig för dig. Historien upprepar sig sen förra sommaren. Men då handlade det om din son. Nu är det DU som ligger där och kämpar för ditt liv. ett liv som inte varit så lätt alla gånger. Men jag vet att du har viljan, jag vet att du har styrkan innerst inne. Kämpa nu vännen. Kämpa för din familj. De behöver dig. Du är deras stöttepelare. Kom tillbaka!


 

Verkligen tagit vara på dagen idag....började med en härlig frukost på altanen i morse:

 Det var riktigt skönt att sitta ute och bara lyssna på fågelkvitter och vindens sus i träden.......näää nu ljög jag.....måsarnas skrik o grannbarnens gapande på andra sidan häcken var allt jag hörde...men jag hade ändå en underbar stund på altanen..Ingen stress, ingen tid att passa, förutom melodikrysset vid elva men..;)

Efter ovannämnda melodikryss gick jag ut på gården och plockade reda på de rabarber vi hade på baksidan...hualigen vad mycket rabarber det blev:

 
Men jag fick hjälp av gubben att skala och skiva rabarberna..medans jag tog en härlig promenad med hundarna så kokade gubben min rabarberkräm. Stackarn har ju giktanfall så han kan inte gå annat än med hjälp av kryckor...och eftersom han ändå älskar att stå vid spisen så föll den lotten på honom..

Lördagen avslutades med en kall Cube på altan:

 
En alldeles underbar lördag...helt i min smak.  

I lördags var det den sedvanliga bilutställningen här i byn....men som vanligt så glömde en annan knäppa kort på vrålåken....men fina var de...nästan allihop..gubben blev mer än taggad att köpa jänkare..

Det måste ha varit värmerekord i lördags..svetten lackade..men vi åkte ut till svärmors stuga och pysmyste i värmen...nja...gubben fick förstås klippa
gräset ...men efter gräsklippning blev det grillat på altan.. riktigt härligt sommarväder slog plötsligt om till grå himmel o regnskvätt.

Mot kvällningen blev vi helt oförhappandes utan barn hemma och kärbon blev öltörstig, vi tog en promenad ner till Holmarna för att kika på bandet som skulle spela...men där var det folktomt..så när som två cyklar slarvigt parkerade utanför.....vandrade hem igen och fick tag på junior som skjutsade oss in till stan och Woodpeckers klubbstuga..

Det tog 20 år...men nu är jag medlem i raggarklubben igen...

 
För 20 år sen var jag sekreterare i ovannämnda klubb...men barnafödande o andra intressen gjorde att intresset svalnade..

har väl inte nåt hejdundrande intresse idag heller, men det är kul att träffa gamla vänner...och är man tillsammans med en raggare och har man en son som är raggare.......då är man ganska körd....

hur som helst...kul var det i alla fall..